Ester Klingberg

Hustrun skötte familjens klädaffär
– maken reste runt som predikant

När den 21-åriga Ester Klingberg kom till Lindesberg i november 1897 för att överta Klara Åkergrens klädbutik i kvarteret Rudan (idag Kungsgatan 25), så var det starten på en flyttvåg av många vänner och bekanta från Västergötland. Ester, som då fortfarande bar efternamnet Johansson, föddes den 18 februari 1876. Hon var det äldsta av tre barn till klädhandlaren Karl Fredrik Johansson och hans hustru Stina Beata, född Lundqvist. Fadern hade vid den här tiden en klädbutik i Bramsgården, Hova.

Sommaren 1899 hade dottern Ester etablerat sig ordentligt i sin nya hemstad och det var dags att gifta sig. Den utvalde var Karl Henning Klingberg, en 28-årig målare från Mosstorp, mellan Hova och Gullspång. Hans föräldrar Sven och Lovisa hade där en liten gård där de uppfostrade elva barn.

Ester och Karl Klingberg bosatte sig i klädbutikens övervåning. Byggnaden ägdes då av den kände skogrossisten Carl Ludvig Palmgren (1855–1937). Makarna Klingberg köpte fastigheten 1911 när Palmgren flyttade till sitt nya, stora hus på andra sidan Skolgatan med utsikt över Lindesjön.

Ester Klingbergs föräldrar och syskon flyttade också till Lindesberg. År 1900 köpte fadern Karl Fredrik Johansson grannfastigheten på Kungsgatan 27 sedan den tidigare ägaren Alexander Falkenstedt dött. Han startade K F Johanssons Herrekipering & Skrädderiaffär som sonen Arvid övertog 1903 och drev till mitten av 1920-talet. Butikslokalerna hyrdes därefter av klädhandlaren Anders Johan Pettersson (1858–1930) samt dennes söner Harald och Martin.

Faktum är att Ester redan hösten 1898 hade fått hjälp i sin butik av svägerskan Hanna Klingberg. Hon gifte sig med möbelhandlaren Erik Persson från Järnboås. Denne hade i några år en möblerings- och begravningsbyrå i skofabrikör Carl Johan Svenssons hus i hörnet av Skolgatan och Österlånggatan (nuvarande Kristinavägen). De flyttade dock redan 1913 från staden och bosatte sig i Grangärde.

Ännu en syster till Karl Klingberg, Alfrida, skulle bosätta sig i Lindesberg. Hon gifte sig 1903 med byggnadssnickaren Fredrik Karlsson, som även han kom från Hova-trakten. De skaffade sig så småningom ett hus vid Talbomsbäcken i östra delen av Lindesberg. Maken startade senare också en verkstad på platsen.

En viktig anledning till att de båda familjerna lämnade Västergötland och sökte sig till Lindesberg var att de tillhörde fribaptisterna. Denna inriktning av baptiströrelsen, som anslöt sig till den vandrande predikanten Helge Åkessons läror, betraktades vid den tiden som avvikande. Åkessons anhängare var desto fler i Bergslagen, och i Lindesberg hade faktiskt större delen av stadens baptistförsamling med järnhandlaren Olle Eriksson i spetsen gått över till fribaptisterna. Så här blev familjerna Klingberg och Johansson varmt mottagna.

Karl Klingberg blev föreståndare för församlingen i Lindesberg och skulle under de kommande åren göra långa resor som predikant till andra församlingar. Hustrun Ester tog sig an söndagsskolan och var i många år sekreterare i Solhem, den förening inom Fribaptistförbundet som förvaltade Kåfalla Vilohem. Här kan också nämnas att Ester Klingbergs syster, Ellen, gifte sig med målarmästaren Karl Sollin från Köping. Även han blev aktiv i fribaptistförsamlingen och tjänstgjorde i många år som föreståndare.

Klingbergska gården byggdes ut vid flera tillfällen, bland annat 1916 då man tog upp en ingång från Skolgatan och satte upp skyltfönster längs Kungsgatan. Huskroppen mot Skolgatan förlängdes och i gången in till gården fick Karl Klingbergs bror, konstnären och uppfinnaren David Jette, dekorera väggarna. Gårdsflygeln, med den säregna gaveln mot Lindesjön, tillkom 1923 och är delvis uppförd med återvunna ledningsstolpar från Dalkarlshytte bruk. År 1935 gjordes ytterligare en utvidgning av gården och dess butikslokaler.

Vid sidan om butiken och uppdragen för fribaptisterna hade Ester Klingberg en familj att ta hand om, många gånger på egen hand när maken genomförde sina predikantresor. De fick sju barn, varav ett dog i späd ålder. Även dottern Lisa dog tidigt.

På bilden här ovan syns från vänster Olle, Harry och hans blivande hustru Ann-Mari, pappa Karl, Solveig, Allan och längst till höger mamma Ester Klingberg.

Sonen Harry (1900–1995) blev länsjägmästare med placering först i Umeå och därefter i Västerås. Även Anders (1903–2000) tänkte sig en liknande yrkesbana och utbildade sig till forstmästare. Han bytte senare inriktning och blev istället direktör för AB Tebe Mekaniska Verkstad i Lindesberg. Detta företag, som var en avläggare till Bergbolagen, tillverkade bland annat betongblandare och byggmaskiner, men även en stor mängd produkter till försvaret och andra statliga myndigheter.

Ester Klingbergs mångåriga medhjälpare, sonen Olle (1908–1997), fick 1944 ta över butiken. Han drev verksamheten tillsammans med hustrun Lisa till 1976, då butiken övertogs av Bernt och Ulla Fritzell. Affärsbranschen lockade även Allan Klingberg (1910–2012). Han var verksam på flera platser innan han öppnade en egen färghandel i Kumla. Dottern Solveig, blev liksom Anders kvar i hembygden. Hon gifte sig med jordbrukaren Elov Ardesjö i Morskoga. Makarna blev kända för sina storskaliga potatis- och jordgubbsodlingar.

Ovanstående artikel är ett sammandrag av ett längre kapitel i boken ”Spritkungen och Bergslagsmor” som jag gav ut i december 2018. Där porträtteras utöver Ester Klingberg ytterligare nio kända personer från Lindesbergs 1900-talshistoria. Boken kan beställas från mig under e-postadressen cleanslate@live.se.