Hallén, Lars-Erik

Född 17/10 1888 i Malmö. Avlade studentexamen i Helsingborg 1907 och tog efter studier i Lund och Stockholm med lic-examen 1918. Han gifte sig 1911 med Karin Norbeck (1882-1975). Hallén tjänstgjorde som fältläkarstipendiat under första världskriget och blev senare bataljonsläkare i Växjö, samtidigt som han upprätthöll en underläkartjänst där. Efter en kort tid i Arvika tjänstgjorde han som amanuens på Lunds lasarett 1917-18. Under åren 1918-21 var han underläkare vid Växjö lasarett och 1921 tillträdde han en tjänst som stadsläkare och skolläkare i Lindesberg. Samtidigt blev han ansvarig läkare för sanatoriet och epidemisjukstugan i Lindesberg. Efter tillbyggnaden 1932 blev Hallén utnämnd till lasarettsläkare. Sjukstugan hade då vuxit från 24 till 34 sängplatser för att 1938, när BB tillkommit, öka till 42. När sjukstugan i mitten av 1950-talet blev lasarett fanns det 55 sängplatser. Halléns arbetsbörda minskade något 1944, då Erik Tengve utsågs till stadsläkare och sanatorieläkare. Hallén gick i pension 1953, men hade därefter en privat läkarpraktik i bostaden som fanns i sparbankshuset. Han var gift med sjukgymnasten Karin, född Norbäck (1882-1975) och fick fyra barn. Lars-Erik Hallén var ledamot av Lindesbergs stadsfullmäktige, vice ordförande i hälsovårdsnämnden, ledamot av barnavårdsnämnden samt styrelseledamot av kommunala mellanskolan. Hallén hann även med att skriva två romaner; ”Platina” (1927) samt ”Svettiga Svensson och nuet” (1929). Avled 24/5 1985.