Första söndagsskolan i Bohr

Söndagsskolan i Östra Bohr bland de första i Sverige

Den barn- och ungdomsverksamhet som församlingarna idag bedriver för att nya generationer ska komma i kontakt med den kristna tron, har till stor del sina rötter i de söndagsskolor som startade på 1850-talet. En av förgrundsgestalterna var läraren och psalmförfattaren Betty Ehrenborg (1818-1880) som låg bakom en av landets första söndagsskolor på Östra Bohrs herrgård.

Den första söndagsskolan, där barn från olika delar av samhället fick undervisning i bibelkunskap och kristen tro, startades 1780 i Gloucester av den engelske boktryckaren och tidningsredaktören Robert Raikes (1735-1811). Med söndagsskolorna ville han förhindra att barn till fattiga föräldrar hamnade i kriminalitet. Raikes initiativ fick stor uppmärksamhet och innebar att många liknande söndagsskolor startade i Storbritannien och senare även i USA. Det dröjde dock till 1851 innan den första svenska söndagsskolan startade i Stockholm.

Den som mer än någon annan skulle sätta sin prägel på de svenska söndagsskolorna var Elisabet (Betty) Ehrenborg (bilden här intill). Hon blev redan i unga år intresserad av den nyevangeliska väckelserörelse som förekom på 1840-talet. Hon påverkades inte minst av de predikanter hon träffade under tiden som guvernant och sällskapsdam hos greveparet Gustaf och Eva Lewenhaupt på Hällefors herrgård.

I början av 1850-talet gjorde Betty Ehrenborg en studieresa till England och kom både i kontakt med både evangeliska förkunnare och företrädare för den anglikanska sociala verksamheten, däribland söndagsskolorna. Efter återkomsten till Sverige blev Betty Ehrenborg lärare vid Diakonissanstalten i Stockholm (idag Ersta Diakoni) och likaså medarbetare i den högkyrkliga tidningen Wäktaren. Under den här tiden var hon dessutom verksam som författare, framför allt med texter och sånger för söndagsskolornas behov. Bland annat gav hon ut boken ”Andeliga sånger för barn” i flera upplagor, skrev texten till ”Blinka, lilla stjärna” och översatte ”Kristens resa”. Hon har även skrivit texterna till flera kända psalmer, bland andra ”Så älskade Gud världen all” och ”När juldagsmorgon glimmar”.

Efter en tvist med diakonissanstalten lämnade Betty Ehrenborg sin lärartjänst och bosatte sig en tid hos brodern Rickard Ehrenborg, som då var brukspatron på Östra Bohr. Här startade Betty Ehrenborg 1855 ett ”seminarium” för lärare i söndagsskolan och ortens lärarinna Sofia Pettersson startade strax därpå en söndagsskola utöver den ordinarie folkskolan.

Under tiden i Östra Bohr hann Betty Ehrenborg gifta sig med Wäktarens utgivare, friherren Johan August Posse. Hon var därefter verksam som lärare och författare i Stockholm. Paret fick tre barn. Sonen August hade tänkt bli missionär, men avled i lungtuberkulos innan han kom i väg. Döttrarna Hedvig och Anna blev diakonissor, och av dessa är Hedvig mest känd. Hon var i många år missionär i Sydafrika. Bland annat grundade hon 1896 Svenska kyrkans första missionssjukhus i Dundee.

Söndagsskolan i Östra Bohr blev mycket uppmärksammad, och såväl Svenska kyrkan som de flesta frikyrkor i trakten startade snart egna söndagsskolor. Linde Kristna Missionsförsamling, som bildades 1858, var speciellt aktiv. År 1886 hade denna församling inte mindre än 22 söndagsskolor med 651 barn. Dessa söndagsskolor fanns från Högstaboda och Vedevåg i söder till Hafsta och Kallernäs i norr.

De svenska söndagsskolorna var till en början mest inriktade på Bibelns berättelser, men barnen fick även sjunga och öva sig att skriva och räkna. Söndagsskolorna var även tidigt ute med olika tekniska hjälpmedel som griffeltavlor och bokstavsspel. Ofta fick barnen som hemläxa att lära sig en bibeltext eller psalmvers till nästa söndag.

I början av 1900-talet gick så gott som alla svenska barn i någon söndagsskola. På den här tiden fyllde nämligen söndagsskolan en viktig funktion för många föräldrar, eftersom det inte fanns barnomsorg. När barnen fanns i söndagsskolan fick de inte bara lära sig mer om Bibeln och den kristna tron, utan föräldrarna fick också lite tid till sig själva.

Den svenska söndagsskolan kom att forma flera generationer svenskar. Ännu i början av 1930-talet undervisades ungefär 45 000 barn i Svenska kyrkans söndagsskolor. I slutet av 1950-talet svalnade dock intresset. Kortare arbetsveckor och högre levnadsstandard gjorde att många familjer föredrog bilutflykter och andra fritidsaktiviteter framför gudstjänster och söndagsskola. Inom den kommunala barnomsorgen kunde barnen dessutom göra mycket av det som söndagsskolan tidigare erbjöd såsom pyssel, lekar och utflykter.

Det finns fortfarande traditionella söndagsskolor på en del platser i Sverige. Men det är betydligt mer vanligt att församlingarna bedriver barn- och ungdomsverksamhet såsom Kyrkans barntimmar för de allra minsta och andra sammankomster för lite äldre barn. Gudstjänster som är speciellt anpassade för alla familjemedlemmar är också vanliga.